duminică, 21 februarie 2010

Hans Caldaras

(Romanés)Te avén baxtalé thaj sasté Romale!Moro nav si Hans Dhamo Caldaras. Rom sim, anda e vitsa Kalderash sim. Arakadilem ando Stocholmo. De 40 -bersh palpale sim profesionalno artisto.Moro nieamo muklas e Rrussia opral de shel bersh palpale thai arislé ando Schwedo 1898. Moro Papo busholas Dhamo thai muri Mami, Anushka.O phuro papo busholas Kori (Jantji Jantjetji) thai le paposki dei Voroshana. Muré nieamuri penénas penge "Russiake rom".Moro dad busholas Gunari thai muri dei busholas Mara, artista sas kana sas térni. (Shai dikés la pe o duitu patréto). Mai anglal o nieamo moro traisardas opral de shtar schela bersh ande e Rumania. Thai desar dui schela bersh palpale nashlétar anda o them thai kotar arislé ando Ungriko thai purme ande Russia.Kana moro nieamo muklas e Rrussia atunci trin anda le mamiaske phral, o Badae, Bachro, Milos (Fardi) thai dui pheia, e Maliika thai e Mara, linépe thai mutshisaile ande Amerika (Usa). Adies lenge chavé thai nepotsi inke train ando them. Kana simas ando New Yorko 1988 araklem kadea po drom moré duito verés, (second cousin) Danny Zan. Las man kheré peste, kai pekhi familia, thai koté araklem lekhe deia. Sas te sikadol ke voi sas moré deiaki tsatsi vara. (cousin)Tsuda sas lenge ke araklé ma po drom mashkar milioni manush. "Vorta o Del anda tu amende" phendas le Danneski dei mange. Liné man kai jekh restaurango thai diné man bari thai shukar pativ. Naisarav len but pa kado mishtimos so von sikadé mange.Katé ando Schwedo le Romén mai anglal nas le patsha te beshén ande khera vai te pirén ande le scoali. Ande le tseheri thai ande le vurduna trainasas. Univar le baré rai shi mukénas amén te beshas pe le vetri vai ande jekh kumuna na mai but de trin kurké, pala kudea musai sas amenge te mutshisaivas. Me barilém ande e romani bar. Ande tsehra thai vi ando vurdon beshlém.Pala Katarina (Taikon) Taikonaki zurali thai phari butshi muklas o Schwedisko governomento 1964 amén le Romén te beshas ande khera, mashkar le gadjé. Atunci samas feri 1500 Shwedoke Rom thai desh miiji Sinturi (travellers) ando them. Deshengo simas kana kezdisardem ande e scoala thai 12engo simas kana mutshisailam andré ando ekh tsatso kher.18ngo simas kana kerdém muri angluni plastinka hai televizia.Desar atunci kerdém but plastinki, gadzikané thai romané diila dzilabadém.Ando Schwedo thai ande kavér thema dzilabadém butivar ando radio hai ande e televizia.Svakofealo zumadem mange te kerav ando "showbiz" - teatra - musical - filmi - opral de pansh miiji conserti kerdém pe kadala bersh. Mansa bashaven tistara lashé thai profesionalne musikash, Vuni si rom anda lende. Desar 1997 dzilabav romensa kai train ande Rumania, zuralés lashé musikash le thai tistara vestimé le ando pengo them. "Alexandru Group" penén (mothon) penge.Ando Schwedo dzilabav gadzénsa kai si vi profesosalne thai de feal vestimé."Roma Hot Music" thodém lenge nav.2002 dem avri muri angluni knishka, lilh, (book). Ramosardem pa muri famila thai pa moro traio. Ma vi ramorsardem pa e romani historia thai pa le Romané moduri thai zakonuri. Le gadzenge e knishka (o lilh) pelas de feal lashés. Ande le gazéturi ramorsardé tistara mishto pa moro divinimos. Lenge si bari tsuda thai nevimos ke iekh rom ramol pa o romano traio pe kazavestar modo. Si thema kai mangen te den avri e knishka (o lilh) pe pengi chib.Ando 12to Octobro 2004 das e Rumania, e publisitata Vremea avri muri knishka (o lilh). Simas koté i thai dem iekh conserto le Alexandru Groupesa.O Schwedisko Ambessado thai e Schwedisko Institituta kerdé mange drom ando them. Simas butivar ande Rumania ke koté beshén more mai lashé barratsi (vortaca, amala), vorta sar phral pelé mange. Hai o them pelas mange de feal drago. Hatiarama vorta sar kheré. Ma kodo xalma ke but manush train tistara tsorivanés.Si Rom kai nai len te xan thai ando gunuj beshén. Train sar amaré rom trainas de sar opreal schel bersh palpale.Ke si gadzé ando them kai dosharén but le romén. Kaj si len bari xoli thai inkerén bari vurutsinia pe le romende. Si manush kai mangén te tsudén le Romén avri anda o them. Ke si vuni Rom kai but xolarén le gadzén.Rom kai si tistara barvalé thai mothon penge korkoro te ampereatsi le, phenén ke von purinchin pe sa le Rom.Thai le gadzé patian pen pa kado.Ando pengo dilimos thai putcharimos kadala manush kerén le Romenge but beda thai vurutsinja. Ke le gadzé thai e media gindin te sa le Rom baré tsor le thai xoxavén le manushen. Lengo dilimos rimol sogodénge Romenge.Vi katé ando Schwedo si Rom kai mangén te ton pe baré. Phenén penge "Me sim o chav vai o nepotso le amperatoko" (The big chiefs son or grandson) Miila ke chi hatiarén ke prasamake arisen vi mashkar le Rom thai vi mashkar le gadzé.17-19 Novembro 2003 kidisailam but manush pe jekh baro Romano Kulturako Konferenso ando Stocholmo. Rom thai gadzé anda defeal but thema samas ketanes. Kerdam kriss pa e romani kultura thai pa but kavér seriosne thai importante vorbi (butshea) Romané ande Europa.Thai vi dam duma (vorbisardam) sar te keras te das le ternématén zor thai motivasiono te pirén penge ande scoala te sition sar le gadzé. Te kerén mishto thai barimos anda pengo traio.La scoalasa sar avél len bari hazna (barimos) thai mishtimos.La scoalasa si le bari bax te na arisén ando nazul, te na pirén pe le tsoré droma,te na xasaren pe ande le draba vai ande e ritia. La scoalasa sar zan pe le vurmile lashé. Ke atunci kam chi arisen ande le bedi, ande le kriminalne butshea/dielii. Ke kodo drom xasardo lo. But rimol le manushen. Ma vi lengo dilimos rimol e hazna sa le Romenge. Ke le rom kai zumavén te train sar muklas o Del, vi von xasarén pe ande kadala manushengo dilimos. (bedi) Me mangav te na mai patian pen le gadzé ke amé le Rom sam savoré drabenge thai kriminalne. Musai te sikavas te vi amén si kulturaki zor thai barimos, musai te avel amén stato (status). Atunci kam tshai pagasa o nazul karing amende thai e lumea sikavél amén respecto.Me pirdém ande e scoala thai de dumult kerav butshi mashkar le gadzé, ma inke chi xasardem moro Romano duxo. Rom sim thai kudea shoha naka shoha chi bistrava.Te shai mangésa te ramosarés (skriis) mange vai te marés telefono:0046 70-772 18 07Ale moro e-mail adresso: caldaras@hotmail.com Devlésa!Hans Dhamo Romano Caldaras

Niciun comentariu: